Rosselleri

Satt och kollade igenom massa gammla dokument, bilder och sidor som jag dagligen kollade på för ett årsedan precis. Vad höll jag på med ? Visst, jag blir fortfarande påverkad negativ utav allt gammal jag hittade.. men ärligt ? Vad hittade jag för lycka i det där ?
Något som man blir fruktansvärt negativt påverkad utav är även personer runt omkring en som lider utav samma sjukdom. Man känner igen sig i dem och kan jag riktigt se hur de beter sig och vilka rutiner de är tvingade att följa. Jag vill även ruska om dom och skrika vett i öronen på dom. Folk som själva inte vart nere i det vet verkligen inte vilka tankar som rullar omkring innanför deras pannben.

Men nu ska jag inte lägga energi på detta. Nu ska jag snart iväg och kolla på fotboll. Andreas spelar, men vet dock inte vilka dom möter.Vet inte ens vart det är vi ska. haha. men kul ska det bli i allafall !
Måste bara slänga i mig lite mat innan jag sticker. (Hörde ni..slänga i mig.)  Äh skit samma. Ni förstår nog inte vad jag menar i vilket fall.

Ha en bra dag i dag alla.

PUSS

Jag har föresten så mycket träningsvärk så jag går och ler vilket humör jag än är på. Guuud va skönt det är. Jag har träningsvärk i lår, armar och jaa.. lite vartstanns. Älskar det.
Vet dock inte hur jag fick det. Tror det vandrade fram ikroppen när jag i panik sprang från Linus och hem. Jag är totlt livrädd för mörker på kvällen. Har aldrig varit det förut, utan det har börjat komma nu på senare år.
Hade dock lite ofrivillig musik i öronen. Nere på torget spelade Sven-Ingvars för allt de var värda. Pinsamt att jag kan vartenda ord i alla deras låtar. Det är så det ska vara. Dansband !

Jag är inte ensam om att vara mörkrädd, eller ?

Vet inte om jag bara har tur eller bara är lyckligt lottad. Det är väl båda delarna antar jag. Jag menar, hela min familj bor tillsammans, jag har de underbaraste vännerna i världen och min älskade Andreas går inte ens att beskriva. Men visst är det så att alla familjer blir drabbade utav någonting, mer eller mindre ? Hela livet kan inte vara smärtfritt. Just våran familj blev drabbad utav mig (hur dumt det än låter). Men en ätstörning påverkar så många mer än bara en själv. Dock så är det jag som har lidit mest utav den. Fast det kan inte vara roligt att se sin dotter/syster gå dagarna i enda och lida ? Det har inte verkat som så på dem i allafall. En till sak som har påverkat alla andra är mina begränsningar till allting. Jag kan inte gör det, det och det beroende på några jävla mattider. Utomstående personer tycker nog att det låter helt vrickat att man ska anpassa sig utefter någons mattider. Men fick jag inte äta på min tid.. ja då åt jag helt enkelt inte.

Turen var även på min sida när det gällde att jag lyckades ta tag i detta själv (!!!) Vilket det inte är många som gör. Det var jag som sökte hjälp. Måste erkänna att det är något jag ångrar än idag att jag gjorde. Men vi ska inte gå på de detaljerna.
I vilket fall som helst så känns det som jag har blivit otroligt mycket strakare som person efter den här perioden. Har hittat mig själv och ser allt och alla från en annan vinkel.

Varför kan alla inte bara acceptera hurdan man är ? Alla är underbara på sitt eget sätt.




Fick även hjärtattack utav den här filuren idag. Han knackar på mitt fönster när jag sitter i heelt andra tankar. Vem kunde lixom ana att en prins på vit häst skulle dyka upp sådär mitt på ljusa dagen ? Inte jag i allafall ;)

Nu ska det sovas, och läsas ( och kelas med en söt katt ) ^^

PUSS

Rödhårig, fåordig och liknar Linda till sättet. Vad mer kan jag säga ? Det är min nya behandlare. Blää !